Tankar om framtiden.

"Det löser sig. Det gör det alltid. Det kommer bli bra". 

Dessa ord kan jag nog konstatera att de har blivit mitt motto. Jag har haft (och har förstås) ett väldigt bra liv, men har även haft många kämpiga och tuffa perioder under mitt liv. Och under alla dessa perioder så har det varit dessa ord som fått mig att hålla modet uppe. Vetskapen om att även när allt (eller bara något) känns som skit och man vet inte hur man ska lösa situationen, ta sig ur det, hur det kommer gå eller hur man ska orka ta sig igenom det, så kommer allt bli bra tillslut. Det kommer lösa sig. Det kommer inte vara för evigt. Allt som känns motigt har ett slut. Och det kommer bli bra, oavsett vad.

Det har hjälpt mig på livets alla krokiga vägar.

Nu för tiden cirkulerar mina tankar kring jobb i framtiden. Jag ser alla runt omkring mig gå fina utbildningar som tar dem till deras drömjobb. Folk har en plan om deras framtid och vet exakt hur det kommer gå till. Antingen har de redan sina drömjobb, eller så vet de vilka utbildningar de ska gå, hur länge, vilket jobb de kommer få osv. De verkar så säkra.
Jag har ingen fancypancy utbildning jag vill gå. Inga fina skolor. Jag vet inte exakt vad jag vill jobba med i framtiden. Jag har ingen jobbplan. Jag vet inte vad jag vill bli. Men även det kommer lösa sig. För det gör det alltid. Det kommer helt enkelt bli skitbra tillslut. För jag har tillit.

Ett lättare sätt att leva på.

Hej. A.

Då allt började.

För två år sen vid den här tiden så insåg jag att jag var kär i Marcus.


En månad senare var vi ett par. Ca tre månader efter det så var vi förlovade. Ett år efter gifte vi oss.

Vår resa har gått fort. Men ack så bra! Marcus är det absolut bästa som hänt mig, och jag kan inte ens beskriva hur mycket jag älskar honom. När vi valde att bli ett par så visste jag redan då att detta var mannen med stort M. Han som jag skulle dela mitt liv och mitt allt med. Det fanns en trygghet i det hela. En magkänsla så stark att jag inte kunde tvivla en sekund. Han var den rätta. Jag visste bara det.


Den här tidpunkten på året kommer alltid kännas ganska speciell för oss. Då det hela började på ett sätt. Då man insåg att man faktiskt fallit för sin bästa vän.

En sån där dag.

Det är en mulen dag idag. Jag känner inte för att gå ut. Jag känner inte för att röra på mig.

Jag befinner mig halvliggande i min soffa och svullar kakor och kollar på sista minuten-resor. Ett par kära vänner till mig har precis bokat en sådan resa och åker nästa vecka. En oerhört stark "jag vill också!"-känsla sprids i min kropp. Särskilt en grå dag som denna.

Idag tänker jag beskriva mig själv som vädret. Lite grå och trist. Jag ska försöka bota mitt depp-pepp med att tappa upp ett skumbad, tända överdrivet mycket ljus, se på en mysig film i badet, fixa ansiktsmask samt hårinpackning och fortsätta svulla kakor. Det blir en "lyx-lat-och-tjock"-dag, som jag kanske ska toppa med en kväll framför tv'n tillsammans med min kära vän chipspåsen.

Nu tänker jag gå och mata min pluggande kära make med lite kakor innan jag hoppar i badet. Han är duktig han.

Hoppas ni får en utomordentligt bra grå april-dag!

Peace out.

Blommor.

Detaljer.

Nära och kära vänner.

Att ha nära och kära vänner i sitt liv är verkligen ingen självklarhet. De flesta omges av nästan samma människor varje dag/vecka. Men hur många av dessa människor ser man egentligen som nära vänner? Eller är det människor som bara finns där som man inte har någon speciell relation med? Det kanske är människor man går miste om utan att man vet om det för att man inte riktigt försöker lära känna dem?

Idag hade jag förmånen att tillbringa förmiddagen tillsammans med mina fina vänner Hanna och Therese. En mysig stund med några jag ser som nära och kära. Några som får mig att må bra. Några jag håller varmt om hjärtat.

Detta är guld värt för mig. Lycka i livet är att älska och att bli älskad. Jag äskar mina vänner och jag känner mig älskad.

Dagens sanning.